Agneta är född 1941 och uppvuxen i Linköping där hon gick i skola fram till 1956. Föräldrarna byggde sommarstuga i Gärdala under 1950-talets början. Agneta tillbringade därför det mesta av somrarna på 1950-talet i Gärdala. År 1960 flyttade Agneta till Malmö, och sommarbesöken i Gärdala blev under en tid färre/kortare.
Sommarstugan
Agnetas pappa & mamma, Sture & Alice Johansson, hade under flera år hyrt sommarstuga i Fjälla och var förtjusta i trakten. Agentas pappa sålde lantbruksmaskiner, åt Forslunds AB i Linköping, och i detta sammanhang hade han i Gärdala träffat Sture i Tomta. Vid ett tillfälle frågade han om han fick köpa ”kullen”. Och vid nästa besök på Tomta sa Sture ja till detta. Agneta tror att det var 1954 eller 55. [enligt fastighetshandlingar skedde dock avstyckningen 23 februari 1952]. Stugbygget påbörjades så gott som omgående och eftersom Agnetas pappa byggde huset själv, så det drog ut lite på tiden.
Både Agneta och hennes barn åkte ofta tåg till Gärdala hållplats. Agnetas barn åkte ibland själva Oskarhamn-Gärdala för att hälsa på mormor och morfar. En gång hade sonen somnat så morfar fick kliva på tåget för att leta reda på honom.
Agnetas pappa & mamma, som gick bort 2002 och 2003, tillbringade mycket tid i stuga, ibland redan från i april. Under bygget av stugan hade familjen en lite ålderdomlig bil med fotsteg, och deras foxterrier gillade att stå på denna från stugan upp till Gärdalavägen, där den snällt hoppade av och sprang hem igen. Senare hade familjen en röd Amazon, av sportmodell.
Stugan saknade i början elektricitet, och elen kom att installeras först efter en incident med en fotogenlampa. Agneta – kanske 12-13 år – skulle hämta en sax i stugans sovrum och flyttade då på en tänd fotogenlampa. Lampan råkade då komma för nära gardinerna i fönstret. Turligt nog såg pappa detta, och kunde förhindra att gardinerna och den närstående våningssängen fattade eld.
Det dröjde också innan familjen skaffade kylskåp, men kylning ordnades genom att ställa ner kylvaror i en mjölkkanna i bäcken söder om stugan. I bäcken fanns också en pump (ungefär där det idag står ett jakttorn), så man kunde få tvättvatten.
Mat handlade man ofta i affären nära järnvägen, som då drevs av Sven Rask.
Grannarna på Tomta
Vid köpet av kullen levde Stures mamma Thora. Agneta beskriver henne som en högst förtjusande dam, och hennes minnesbild är att man ofta språkade med henne medan hon arbetade i köket på Tomta.
Sture i Tomta var en pratsam och rolig person som man ofta samtalade med. Han körde SAAB, en tvåtaktare, som förvarades i garaget på Tomta. Ibland på helgerna åkte han bort med vattenkammat hår. Han besökte då sin fästmö i Bestorpstrakten. Stures syster Elsie Stefansson som bodde i Dal, ägde Tomta tillsammans med Sture, och Agneta minns henne och hennes man Erik, liksom deras dotter Kristina som senare ärvde Tomta.
Vad gjorde man som barn i Gärdala på 50-talet?
Ofta hade Agneta med sig kompisar från stan, och så umgicks hon regelbundet med handlare Rasks barn: Olle & Anita. Då fanns telefonväxeln i affären, vilket var en spännande pjäs. Några år fanns en kompis från Linköping på Skälfalla, där föräldrarna hyrde den ena flygeln som sommarbostad.
Man roade sig med fiske i Lillsjön, upptäcksfärder upp mot Kåtebosjön och bad. Familjen hade en flotte/flytbrygga som man kunde ro med åror; när man kommit en bit ut i sjön ställdes en stege ner i botten, och man kunde under ordnade former komma i och ur vattnet. Det hände att man badade i Kåtebosjön också, och då vid bäckens utlopp.
Idag är Lillsjön betydligt mer igenvuxet än på 1950-talet. Då fanns visserligen bankar med nate och en del näckrosor i sjön, men inte alls i samma omfattning som idag.
Foto av Björktomta (Tomta 1:3) sommaren 2022. Fotograf: Jens Wallenberg.
Intervjuare: Göran Jacobsson & Per Milberg, hösten 2022
Sommarstugan
Agnetas pappa & mamma, Sture & Alice Johansson, hade under flera år hyrt sommarstuga i Fjälla och var förtjusta i trakten. Agentas pappa sålde lantbruksmaskiner, åt Forslunds AB i Linköping, och i detta sammanhang hade han i Gärdala träffat Sture i Tomta. Vid ett tillfälle frågade han om han fick köpa ”kullen”. Och vid nästa besök på Tomta sa Sture ja till detta. Agneta tror att det var 1954 eller 55. [enligt fastighetshandlingar skedde dock avstyckningen 23 februari 1952]. Stugbygget påbörjades så gott som omgående och eftersom Agnetas pappa byggde huset själv, så det drog ut lite på tiden.
Både Agneta och hennes barn åkte ofta tåg till Gärdala hållplats. Agnetas barn åkte ibland själva Oskarhamn-Gärdala för att hälsa på mormor och morfar. En gång hade sonen somnat så morfar fick kliva på tåget för att leta reda på honom.
Agnetas pappa & mamma, som gick bort 2002 och 2003, tillbringade mycket tid i stuga, ibland redan från i april. Under bygget av stugan hade familjen en lite ålderdomlig bil med fotsteg, och deras foxterrier gillade att stå på denna från stugan upp till Gärdalavägen, där den snällt hoppade av och sprang hem igen. Senare hade familjen en röd Amazon, av sportmodell.
Stugan saknade i början elektricitet, och elen kom att installeras först efter en incident med en fotogenlampa. Agneta – kanske 12-13 år – skulle hämta en sax i stugans sovrum och flyttade då på en tänd fotogenlampa. Lampan råkade då komma för nära gardinerna i fönstret. Turligt nog såg pappa detta, och kunde förhindra att gardinerna och den närstående våningssängen fattade eld.
Det dröjde också innan familjen skaffade kylskåp, men kylning ordnades genom att ställa ner kylvaror i en mjölkkanna i bäcken söder om stugan. I bäcken fanns också en pump (ungefär där det idag står ett jakttorn), så man kunde få tvättvatten.
Mat handlade man ofta i affären nära järnvägen, som då drevs av Sven Rask.
Grannarna på Tomta
Vid köpet av kullen levde Stures mamma Thora. Agneta beskriver henne som en högst förtjusande dam, och hennes minnesbild är att man ofta språkade med henne medan hon arbetade i köket på Tomta.
Sture i Tomta var en pratsam och rolig person som man ofta samtalade med. Han körde SAAB, en tvåtaktare, som förvarades i garaget på Tomta. Ibland på helgerna åkte han bort med vattenkammat hår. Han besökte då sin fästmö i Bestorpstrakten. Stures syster Elsie Stefansson som bodde i Dal, ägde Tomta tillsammans med Sture, och Agneta minns henne och hennes man Erik, liksom deras dotter Kristina som senare ärvde Tomta.
Vad gjorde man som barn i Gärdala på 50-talet?
Ofta hade Agneta med sig kompisar från stan, och så umgicks hon regelbundet med handlare Rasks barn: Olle & Anita. Då fanns telefonväxeln i affären, vilket var en spännande pjäs. Några år fanns en kompis från Linköping på Skälfalla, där föräldrarna hyrde den ena flygeln som sommarbostad.
Man roade sig med fiske i Lillsjön, upptäcksfärder upp mot Kåtebosjön och bad. Familjen hade en flotte/flytbrygga som man kunde ro med åror; när man kommit en bit ut i sjön ställdes en stege ner i botten, och man kunde under ordnade former komma i och ur vattnet. Det hände att man badade i Kåtebosjön också, och då vid bäckens utlopp.
Idag är Lillsjön betydligt mer igenvuxet än på 1950-talet. Då fanns visserligen bankar med nate och en del näckrosor i sjön, men inte alls i samma omfattning som idag.
Foto av Björktomta (Tomta 1:3) sommaren 2022. Fotograf: Jens Wallenberg.
Intervjuare: Göran Jacobsson & Per Milberg, hösten 2022